söndag 4 april 2010

En händig tjej...eller?

Idag har jag gjort ett seriöst försök att hjälpa till ute genom att riva ett staket. Till min hjälp hade jag en slags elektrisk såg. Det kan ha varit en motorsåg kanske, jag vet inte om det är någon skillnad. El/motor/same/same... Den gick på el och lät förbannat högt i alla fall.

Kära maken skulle instruera. Som män gärna gör. Jag gjorde förstås helt fel. Icke godkänt. Men skam den som ger sig. Till slut fick jag till ett bra grepp och under bistert överinseende av maken började jag såga. Eller, gjorde ett försök att såga snarare.

Det var ju skitjobbigt! Hela jag skakade. Maken klev så klart in och räddade situationen. Kom på att det nog var lättare med ett koben (som tydligen är slang för kofot, varför fattar jag aldrig sådant? Tänk, nästa gång jag ska handla ett hundben till Nelly ska jag be att få en hundfot, om det nu är så självklart. Ska bli intressant att se hur expediten reagerar på det). Hur som helst, koben/fot var inte aktuellt för min del så projekt riva staket lades ner.

Jag ville ju hemskt gärna bidra utomhus på något vis. För ni vet, det där som man gör inne, det syns liksom aldrig lika mycket. Ingen skugga ska falla över maken, för han är en modern man som tror på jämställdhet. Han är bara inte riktigt lika övertygad om att det går att praktisera på hans fru. I alla fall inte när det gäller att utföra kroppsarbete. Jag är benägen att hålla med (fast det handlar förstås mest om kvinnlig list, det fattar ju alla tjejer som läser det här).

Efter det misslyckade försöket med staketet kom han på att jag i stället kunde lasta gammal takpapp på en skottkärra. När kärran var full (efter cirka fem minuter) frågade jag var han ville att jag skulle tippa takpappen någonstans. Vi ska nämligen beställa en container som hämtar allt skräp i veckan så att vi kan börja med grunden till det nya huset. Alltså behöver vi göra en hög någonstans. Maken menade att det var lika bra att takpappen låg kvar i skottkärran tills containern kommer. Ok, då var jag utan arbetsuppgift igen.

Vid det laget gav både han och jag upp tanken på att vi gemensamt skulle röja tomten och jag gick in och sorterade ut vinterkläderna i stället. Och skorna. Och plockade ur disken. Och tvättade. Och gav barnen mat. Och dammsög. Och skurade toaletten. Tja, någon måste ju göra det också. Fast det är vanliga, tråkiga saker som inte är lika påtagligt viktiga som utesysslorna.

Men säg inte att jag inte försökte.

Jag är en händig tjej jag.

I alla fall inomhus.