Idag blev jag lycklig ägare till ett par Ecco, så mjuka att det känns som skumgummi under fötterna. Jag formligen svävar fram. Jag blev samtidig 800 spänn fattigare. Men det var det värt.
Konstigt, när jag var yngre var Ecco det töntigaste man kunde ha. Killen som gillade mig hade alltid Ecco (måste haft välbärgade föräldrar) varpå jag dissade honom per automatik. Det fanns liksom inte i min värld att vara ihop med en Ecco-tönt. Som tur var hottade han upp sig, lade Eccosarna på hyllan, skaffade sig långt hår och ett par Adidas Stan Smith.
Nu är det jag som är tönten. En fattig tönt dessutom. Men jag kommer i alla fall att gå med fjäderlätta steg hela sommaren. Återstår väl att se om maken står ut med mina fotriktiga skor eller om det är min tur att bli dissad nu...
