Sluta riva, börja bygga!

Nu väntar ännu en helg full av aktiviteter från morgon till kväll. Som vanligt handlar det om innebandy, på längden och på tvären. Skulle någon dötid, trots detta, ändå uppstå är det bara att gå ut på tomten och röja. För som om det inte räckte med att riva ett hus och ta hand om bråten, har maken och gode grannen även gått loss på träden och lagt ner dem. Tja, det är väl bara att kavla upp ärmarna.

Men man undrar ju: kommer vi någonsin att sluta riva? Just nu känns vårt husbygge faktiskt väldigt destruktivt. Vi gör ju liksom tvärtom mot det vi vill. Fast i och för sig var nog herrarna ganska belåtna med att få använda motorsågen. Ännu mer nöjda var de nog med den efterföljande, obligatoriska ölen skulle jag tro.

Men lilla jag, som inte går igång på motorsågar och trädfällning undrar försynt: kommer vi någonsin att börja bygga? Skapa? Låta kreativiteten flöda? Jag vill se tapeter och köksluckor. Kuddar och värmeljus. The piff. Lull-lull.

Just nu känns det väldigt, väldigt långt borta.

Men jag lever på hoppet, kavlar upp ärmarna och tar ännu en vända till containern.